• Konståkning

    Made of sweden on ice ⛸

    Hej och hallå!

    Förlåt för dålig uppdatering dom senaste dagarna men jag har inte haft orken och lust till det. Men från och med nästa vecka har jag många bilder att bjuda på. Så jag ska bli bättre, jag lovar er!

    I skrivandet stund så sitter jag i Höörs ishall och väntar på att isshowen ska dra igång vilket den gör klockan 14… SPÄNNANDE!

    Så vi hörs senare eller imorgon!

  • Konståkning

    Isshow 2018!

    Som jag har nämnt i min gamla blogg på Nouw så vet ni om att jag har visat bilder från isshowen förra året. Tyringe har alltid en isshow i slutet av säsongen och så även denna säsongen.

    Isshowen kommer äga rum den 20-22 April! Är ni sugna på att se den så tveka inte att boka biljetter och det kan ni göra HÄR!

    Temat på årets show ser ni på bilden nedan! 🙂

  • Konståkning

    Någon som vill bli konståkare, se hit!

    Vill du lära dig åka skridskor, börja tävla eller vara delaktig utanför isen? Att börja med konståkning i Sverige passar alla, oavsett ålder!

    Konståkning utanför isen

    Det bästa med konståkning är att man kan utvecklas genom hela livet. Det är aldrig för sent att börja åka och många väljer att bli tränare, teknisk funktionär eller tävlingsarrangör efter att man lagt skridskorna på hyllan. Det finns en mängd sätt att vara aktiv, t.ex. är de allra flesta volontärer du möter under

    EM en del av den svenska konståkningsfamiljen! Hitta din närmsta konståkningsklubb genom att söka på Svenska Konståkningsförbundets

    3-4 År

    En konståkares första skär börjar oftast vid denna ålder i en skridskoskola. Här lär man sig åka skridskor främst genom lekar och lekfulla övningar. Träning: 1 timme/vecka

    5-10 År

    Dags att ta skridskoskole-märkena. 8 märken representerar 8 kunskapsnivåer. Att klara alla märken tar 2–3 säsonger och man tränar ungefär 2–5 timmar/vecka.

    7-12 År

    Här brukar man börja tävla med eget program, om man vill. Antingen blir man Minior och lär sig enkelhopp och piruetter eller så går man med i ett Debutantlag i synkroniserad konståkning, lagsporten där 10–16 personer åker tillsammans i formationer. 3–8 timmar träning/vecka.

    12-15 År

    Ungdomsklassen. Här tävlar man med jämnåriga på samma kunskapsnivå, baserat på tester. Normalt tränar man 5–10 timmar i veckan och träningen utanför isen ökar.

    15-18 År

    Efter ungdomsperioden blir man Junior. Juniorer tränar lika mycket och allsidigt som Seniorer. Det krävs styrka, toppkondition, smidighet och en grym kroppskontroll för att kunna utföra alla svåra moment.

    18 År –

    Seniornivån. En elitåkare i både konståkning och synkroniserad konståkning tränar 15–20 timmar per vecka, förutom mental träning. Ett hårt jobb, men glädjen när man lyckas med det där svåra hoppet, formationen eller piruetten är obeskrivlig.

  • Konståkning

    Åkare som representerar Sverige i EM, VM & OS

    Anita Östlund!

    Född: 30 januari 2001
    Klubb: Landvetter KK
    Längd: 163 cm
    Började åka: 2006
    Ingår i: SKF:s toppgrupp och Sveriges Olympiska Kommittés Utmanarsatsning.
    Tränare: Andrea Dohany, Aksana Jolkin
    Koreograf: Salome Brunner, Andrea Dohany, och Albin Boudrée

    Alexander Majorov

    Född: 19 juli 1991 i dåvarande Leningrad, Sovjetunionen. Flyttade med föräldrarna till Luleå när han var sex månader gammal.
    Längd: 167 cm
    Började åka: 1996
    Meriter: 14:e i OS 2014, vilket tillsammans med Tomas Öbergs 14:e plats vid OS i Lake Placid 1980 är det bästa OS-resultatet på herrsidan i konståkning sedan 1932. Som bäst 18:e i VM (2013) och 6:a i EM (2013). Brons vid junior-VM 2011, vilket var den första svenska medaljer sedan 1937. Tre SM-guld (2012-2014) och fyra guld i the Nordics (2011-2014).
    Klubb: Luleå KK
    Yrke: Konståkare, studerar till sjukgymnast.
    Tränare: Alexander Majorov senior, Irina Majorova.
    Koreografer: Catarina Lindgren, Irina Majorova.
    Ingår i: SKF:s toppgrupp/Seniorlandslaget, SOK:s Topp och Talangprogram

    Matilda Algotsson

    Född: 29 maj 1998
    Längd: 160 cm
    Började åka: 2003
    Ingår i: Svenska Konståkningslandslaget och Sveriges Olympiska Kommittés Utmanarsatsning.
    Meriter: 13:e i EM 2016 och 2017 (bästa svenska). Ett SM-silver och ett SM-brons. Två guld i junior-SM.
    Klubb: Tibro KK
    Tränare: Christina Helgesson, Regina Jensen
    Koreograf: Regina Jensen

  • Konståkning

    Vad finns det för tävlingar inom konståkning?

    Inom konståkningen finns en rad olika typer av tävlingar, både internationellt och i Sverige. Här kan du läsa om hur dessa fungerar och hur de hänger ihop med varandra.

    Mästerskap

    Det är gott om spännande internationella mästerskap inom konståkningen, som självklart är varje säsongs höjdpunkt. I singel, par och isdans är det varje år EM, VM, och junior-VM. Och självklart OS vart fjärde år. Synkro har VM varje år, och junior-VM vartannat år. De år det inte är officiellt junior-VM arrangeras ett inofficiellt junior-VM som bär namnet Junior World Challenge Cup. Under mästerskapen kan åkarna vinna prispengar. Den som vinner VM i singelåkning får exempelvis motsvarande ungefär 375 000 kronor.
    En del frågar varför konståkningssporten har mästerskap varje år, och inte vartannat eller vart fjärde som vissa andra idrotter. Det finns nog flera svar på den frågan, men självklart spelar den mediala uppmärksamheten roll. Konståkningen syns av naturliga skäl mycket mer under mästerskapen än annars, och därför är det fördelaktigt att hålla mästerskapen varje år.
    Framför allt ska man komma ihåg att konståkning är en sport där man i princip bara kan tävla i en gren, och därför är det också mer rättvist mot åkarna ge dem en chans att ta mästerskapsmedaljer varje år.

    Åkarnas världsranking har viss betydelse under mästerskapen. Vilken startgrupp man hamnar i under kortprogrammet avgörs nämligen av denna ranking, på så sätt att de högst rankade åkarna åker i slutet av tävlingen. Under säsongen kan åkarna förbättra sin världsranking genom att tävla i Grand Prix, Junior Grand Prix, Challenger Series, och andra internationella tävlingar.

    Grand Prix & Junior Grand Prix

    De största tävlingarna som inte är mästerskap är Grand Prix-tävlingarna, som är konståkningens världscup. De sex deltävlingarna, alltid i USA, Kanada, Ryssland, Kina, Frankrike och Japan, avgörs under hösten och de som lyckas bäst där tar sig till Grand Prix-Finalen i december.
    För att tävlingarna ska bli TV-mässiga och genomförbara bjuds bara runt tolv åkare in per klass. Varje åkare får bara vara med i maximalt två deltävlingar. Vilka som bjuds in har att göra med föregående års VM-resultat, så det finns många duktiga åkare utöver de som är med i Grand Prix. Grand Prix-tävlingarna och inte minst Grand Prix-finalen är penningstinna. Den herre eller dam som vinner den sistnämnda får motsvarande runt 200 000 kronor. Under 2015 kommer för första gången även synkro att finnas med i Grand Prix-finalen. De fem bästa länderna från förra säsongens VM får skicka sitt bästa lag, som endast tävlar med sitt friåkningsprogram.

    Sveriges Team Surprise kommer därför i december att bli första svenska deltagare att framträda i en Grand Prix-final för seniorer sedan serien startade. För juniorerna finns en motsvarande serie som heter Junior Grand Prix.
    Här får förbunden själva välja ut vilka åkare som ska få chansen att tävla, och antalet platser som länderna har i de olika grenarna baseras på föregående säsongs JVM-resultat. Klassen på junioråkarna är ofta förbluffande hög, här kan alltså många av morgondagens stjärnor ses. De bästa juniorerna i deltävlingarna tar sig till Junior Grand Prix-finalen som avgörs i samband med seniorernas Grand Prix-final.

    Vem åker vilken tävling?

    Utöver de tävlingar som väljs ut att ingå i Challenger-serien, finns flera andra internationella tävlingar som går inom ramen för det Internationella skridskoförbundet (ISU). Även om konkurrensen i dessa kan vara varierande, är de viktiga för att de dels kan ge vissa världsrankingpoäng, dels för att åkarna även här kan uppnå de tekniska minimikrav som finns för att få delta i mästerskapen.
    När det gäller synkro är däremot de internationella tävlingarna ofta stora, anrika, och välbesökta. Många av de tävlingarna lockar de bästa lagen i världen, då det här inte finns någon Grand Prix-serie och det är bara fem lag som är med i Grand Prix-finalen. Bland annat handlar de internationella tävlingarna om att förbereda laget inför VM i april, att upptäcka vad som kan förbättras, och att visa upp sig för domarna.
    Synkro-säsongen kommer generellt i gång senare än säsongen för övriga discipliner, eftersom det tar lång tid att träna in programmen. Därför går de flesta internationella tävlingarna av stapeln efter årsskiftet.

    SM-vecka & SM i synkro

    Det svenska mästerskapet är förstås den mest prestigefyllda tävlingen under säsongen. Under säsongen 2017/2018 är datumet för singel-SM 13-17 december i Skellefteå, och 24-25 februari i Mölndal för synkro.

    När det gäller singelåkarna och paråkarna har man sedan december 2004 samlat seniorer, juniorer och ungdomar under samma tävlingsvecka, den så kallade SM-veckan. Vem som får tävla i SM avgörs till stor del av hur det går i Elitseriens sex första deltävlingar.

    Elitserien

    Under säsongen 2009/2010 infördes en svensk serie för singelåkare som påminner om den internationella Grand Prix-serien i utformning. I dag är Elitserien ett etablerat begrepp i konståknings-Sverige, och ett format som många andra länder ser på med viss avund.
    Tävlingsserien samlar Sveriges bästa konståkare i tolv deltävlingar och en final. Efter varje deltävling delas rankingpoäng ut till alla deltagare. Åkarna med de två bästa resultaten i de tre första tävlingarna, eller i internationella tävlingar, kvalar till SM.
    Säsongen avslutas med en Elitseriefinal. Där tävlar de som lyckats bäst i höstens och vårens Elitserietävlingar, samt internationella tävlingar. Efter SM är Elitseriefinalen den mest prestigefyllda nationella tävlingen. De bäst placerade åkarna i seniorklassen vinner prispengar.

    I årets upplaga av Elitserien tävlar runt 130 deltagare och 20 utmanare, som var snubblande nära en ordinarie plats inför kvalet till säsongen elitserie.

    A Tävling & Klubbtävling

    I skiktet just under Elitserien finns ett begränsat antal så kallade A-tävlingar, och från dessa tävlingar kan singelåkarna kvala in till Elitserien. Här tävlar de konståkare som uppfyller de krav som finns för att vara A-åkare.
    Det handlar bland annat om ett antal så kallade tester, där det exempelvis gäller att visa att man klarar vissa hopp, piruetter och andra moment. Alla distriktsmästerskap genomförs också som A-tävlingar.

    Klubbtävlingarna är till för åkare i alla åldrar på både A- och B-nivå, till skillnad från Elitserien och A-tävlingarna där man måste ha klarat testerna för att vara A-åkare. En annan skillnad är att klubbtävlingarna kan genomföras för såväl singelåkning som för paråkning, isdans och synkro.

    Klubbtävlingarna är betydligt fler till antalet än de andra tävlingskategorierna och här tävlar den stora delen av Sveriges konståkare. De nationella tävlingar i synkro som inte är kvaltävlingar, räknas också formellt sett som klubbtävlingar, som exempelvis Kungälvspokalen i februari och Sjöslaget i mars.

    Stjärntävling

    För åkare i början av sin tävlingskarriär finns så kallade stjärntävlingar. Här är kraven på tekniskt innehåll låga, och här används också ett enklare bedömningssystem än i tävlingarna på de högre nivåerna. Den tävlande får ett Stjärnprotokoll där olika bedömningspunkter belönas med stjärnor samt utvecklande kommentarer. Stjärntävlingar finns liksom klubbtävlingar för alla discipliner, alltså synkro, singel, par, och isdans.

    Sen finns där även tävlingar som: Adult skating, slingan tävling, masters & kvaltävlingar i synkro.
    Vill ni att jag fortsätter med inlägg som har med konståkning att göra? Är det intressant och lära sig eller det är bara meningslöst? Kommentera nedan vad ni tycker!

  • Konståkning,  Vardag

    Skate Malmö ⛸

    Godmorgon!
    Hoppas allt är bra med er? Med mig är det helt Oki så jäkla trött, har knappt sovit något inatt! Men så är det.. Idag ringde klockan 8 men gick inte upp förrän halv 9 och varför jag ställde klockan ska jag berätta för er.

    Idag beger jag mig ner mot Malmö för att kolla på konståkning. Åkare för skandinavium(tror jag) så ska ner och kolla så det kommer bli super skoj. Ska snart ta bussen ner mot centralen för att ta tåget till Tyringe och åka med en av töserna där ifrån sen kommer L ner till Malmö när han slutat!

    Kameran hänger med så naturligtvis så ska jag ÄNTLIGEN fota, har inte gjort det på länge så nu ska den få jobba. Ska försöka visa några enstaka här för er så ni får se.
    Nej nu måste jag gå till bussen, ska försöka uppdatera er! Men vill ni följa min dag så lägg till mig på snap @beckaaliindhe eller på instagram där jag ska försöka uppdatera storyn @beckalindhe.se

    Vi hörs, puss

  • Konståkning

    Hur bedöms man i konståkning?

    Som jag har förstått det ni som följer mig att vissa av er brukar sitta och kolla på EM, VM, OS eller har jag fel? Men för er som gör det, sitter ni inte och undrar hur dom bedöms? Hur domarna kommer fram till poängen? Hur dom olika elementen räknas osv? Därför tänkte jag i detta inlägg dela med mig av ”bedömningen” i förra inlägget skrev jag ju om dom olika hoppen, har ni missat det kan ni läsa om det här

    Så här kommer hur man bedöms:
    1. Åkarna åker kortprogram och friåkning.
    2. Det är 24 damer, 24 herrar, 16 paråkningspar och 20 isdanspar som går vidare från kortprogram till friåkning.
    3. Poängen är uppdelad i teknik (TES) och programkomponenter (PCS)
    4. Ju svårare och bättre hopp, piruetter och stegsekvenser åkaren/paret gör, desto högre teknisk poäng.

    5. Programkomponenterna är skridskoteknik, sammanbindande steg, utförande, koreografi och tolkning av musiken.
    6. Den tekniska poängen och programkomponenterna läggs ihop och blir totalpoängen.
    7. Totalpoängen från kortprogram och friåkning läggs ihop och blir till slutresultatet.

    Programmet

    Åkarna åker först ett kortprogram, som ska innehålla ett antal förutbestämda element. Det får vara max 2 minuter och 50 sekunder långt. Poängen från kortprogrammet kommer så småningom att räknas ihop med poängen från finalen, den så kallade friåkningen. Men alla åkarna i kortprogrammet klarar sig inte vidare dit. I mästerskap tar sig de 24 bästa herrarna och damerna, de 16 bästa paråkningsparen och de 20 bästa isdansparen vidare till friåkningen.

    Friåkningen är längre, 4 minuter (+/- 10 sekunder) för damer och isdansare, och 4 minuter och 30 sekunder (+/- 10 sekunder) för herrar och paråkare. Reglerna kring vad åkarna kan göra är friare än i kortprogrammet. Här brukar åkarna samla ungefär dubbelt så mycket poäng som i kortprogrammet, så här avgörs mycket.

    Poäng

    Poängen i kortprogrammet och friåkningen är uppdelad i teknik, (TES – Technical Element Score), och fem programkomponenter, (PCS – Program Component Score). Det var de sistnämnda som förr i tiden ingick i det som kallades för konstnärligt intryck eller presentation.

    I tekniken samlar åkarna poäng för hopp, steg och piruetter. Ju svårare och bättre de är, desto högre teknisk poäng. Alla hopp, steg och piruetter har bestämda värden som går att hitta i en tabell.

    Den tekniska poängen avgörs bland annat av vilken svårighetsgrad steg och piruetter har. Det finns fem olika nivåer; bas, 1, 2, 3, och 4, där 4 är den högsta svårighetsgraden. Det är den så kallade tekniska panelen, med tre särskilda experter, som avgör vilken nivå det blir.

    Den tekniska poängen beror också på kvaliteten i hopp, piruetter och steg. Denna bedöms på en sjugradig skala som innehåller stegen -3, -2, -1, 0, +1, +2 och +3. Ju högre kvalitet, desto mer poäng. -3 betyder en total miss, exempelvis ett fall. 0 innebär ofta att elementet är godkänt utfört utan några egentliga fel. +3 är mycket ovanligt men innebär i princip att elementet mer eller mindre är av världsklass. Det är domarna som avgör kvaliteten i den tekniska poängen.

    Det går inte att säga vad den maximala tekniska poängen är, när det gäller herrar, damer, och par, eftersom sporten hela tiden utvecklas, och vi vet inte hur svåra hopp och kast framtidens konståkare kommer att göra.

    Programkomponenterna bedöms enbart av domarna på skalan 0-10 i fem olika delar som kallas komponenter. De är skridskoteknik, sammanbindande steg emellan, utförande, koreografi, och tolkning av musiken.

    För programkomponenterna finns en maxpoäng för de olika klasserna. Om exempelvis en herre får 10.00 av alla domare i samtliga komponenter i en friåkning, får han 100 poäng. En dam, ett isdanspar eller ett paråkningspar får vid samma bedömning bara 80 poäng. Så är det gjort för att programkomponenterna ska vara ungefär lika mycket värda som den tekniska poängen, och damer, par och isdansare får i allmänhet inte ihop lika höga tekniska poäng som herrarna.

    Den tekniska poängen och programkomponenterna läggs ihop och bildar den totala kortprogramspoängen respektive friåkningspoängen. Dessa tillsammans blir till slutresultatet.

    Isdans är den enda disciplin som har en total maxpoäng i konståkning, eftersom det där inte förekommer några hopp. För säsongen 2014/2015 kan den beräknas till totalt 202,80 poäng, där 82,20 poäng är den maximala kortprogramspoängen och 120,60 är max för friåkningen.

    Poängavdrag

    Hoppen ska vara fullroterade. Ibland gör åkarna den sista biten av rotationen på isen när de landar. Om det är mer än ett fjärdedels varv kvar i landningen, förlorar hoppet ungefär 30 procent av sitt värde. För en lekman kan det vara svårt att se om hoppen är runt eller inte, titta gärna lite extra på slow motion-bilderna för att skapa dig en tydligare bild. Den tekniska panelen har också möjlighet att på detta sätt videogranska hoppen.

    Det finns en hel del poäng att hämta i piruetterna. Missar i piruetter kan också avgöra medaljstrider.

    Det finns gränser för vilka och hur många hopp herrarna, damerna, och paren får göra. Trots att åkarna är väl medvetna om dessa regler sker ibland misstag som leder till stora poängavdrag.

    Exempel på detta kan vara att samma hopp upprepas för många gånger, vilket leder till att det sista av dessa upprepade hopp ger noll poäng.

    Åkarna har 30 sekunder på sig att starta sitt program, från det att de blivit uppropade av speakern. Annars får de poängavdrag. Den första åkaren i varje uppvärmningsgrupp har däremot 60 sekunder på sig.

    Hoppas ni hänger med lite nu iaf? Vill ni ha fler av dessa inlägg?

  • Konståkning

    Konståkning – Hoppskola

    I detta inlägg tänkte jag dela med mig av hoppen. Jag vet att många tycker det är roligt att jag är konståkningstränare. Så därför tänkte jag dela med mig av hur hoppen går till. Vi har 6 hopp och dom heter som följer: axel, salcow, toeloop, ögel, flip, lutz. Och hur dom går till och ser ut tänkte jag dela med mig av nu.

    Axel:
    Detta är det hopp som är lättast att känna igen. Det är det enda hopp som hoppas upp framifrån, och därför måste konståkarna i axelhoppet göra ett halvt varv mer i luften än i de andra hoppen, eftersom man alltid landar baklänges.

    På grund av att det krävs extra rotation anses axel vara det svåraste hoppet eftersom man alltid landar baklänges.

    Salcow:
    Salchow är skärhoppet som hoppas upp från ett bakåt innerskär på vänster fot*. Salchow betraktas som det näst lättaste av konståkningshoppen. Flera herrar kan i dag göra kvadruppel salchow, alltså fyra varv i luften.

    Salchow-hoppet är uppkallat efter Sveriges mest framgångsrika konståkare genom tiderna, Ulrik Salchow, som vann ett OS-guld (1908), tio VM-guld (1901-1911) och nio EM-guld (1898-1913). Han utförde salchow-hoppet för första gången 1909.

    Toeloop:
    Toeloop hoppas upp från vänster tagg*, medan den andra foten åker på ett bakåt ytterskär. Det tillhör därför tåhoppen och betraktas som det enklaste av konståkningshoppen. Första gången någon åkare lyckades göra en kvadruppel, alltså fyra varv i luften, var i just en toeloop.

    Det var kanadensaren Kurt Browning som klarade kvadruppel toeloop under VM 1988. Adrian Schultheiss blev förste svensk att göra det vid OS i Vancouver 2010.

    Ögel:
    Detta är ett skärhopp där man hoppar upp på samma fot man landar. För den som hoppar åt vänster sker upphoppet från höger ytterskär. En godkänd trippel ögel är värd 5,1 poäng.
    Ögel kallas också Rittberger efter tysken Werner Rittberger som uppfann hoppet 1910.
    Att hoppet heter ”ögel” på svenska och ”loop” på engelska beror på att upphoppsbågen är exakt lik den båge som inleder en ögla.

    Flip:
    I flip sätter man i höger tagg* i isen medan den andra foten åker på ett bakåt innerskär. Eftersom taggen sätts i räknas hoppet till tåhoppen.

    En trippel flip är värd 5,3 poäng.

    Lutz:
    Även i lutz sätter åkaren i höger tagg* i isen, men här åker den andra foten på ett bakåt ytterskär. Ofta kan lutzen kännas igen på att åkaren åker baklänges på en fot under ett par sekunder innan taggen sätts i.

    Hoppet är uppkallat efter österrikaren Alois Lutz som gjorde det första gången 1913. I dag är det ett viktigt hopp inte minst för damerna, efter som det är det näst svåraste efter trippel axel, som mycket få damer klarar.

    Hoppas ni tyckte detta va ett intressant inlägg, skulle ni vilja ha fler? För att lära er ännu mer om konståkning? Eller ska man starta en konståkningsblogg?

  • Konståkning

    Dagen är kommen… ⛸

    Då va dagen kommen.. den 27 Februari.. Idag händer det. Jag gör mitt sista ispass i Tyringe som tränare sen lämnar jag över 20 år bakom mig i Tyringe. Helt sjukt att det har gått så snabbt. Men det har varit så många lärorika år som både åkare och tränare. Men nu är det dags för nya utmaningar och nya möjligheter.
    Det gör ont i mitt hjärta att behöva lämna Tyringe bakom mig nu men jag behöver detta, jag behöver nya utmaningar och möjligheter.
    Tack till alla som varit med mig under dessa åren, både mina fantastiska tränare jag hade under alla mina år men också alla fantastiska föräldrar som varit där tillsammans med sina åkare, ni är underbara och guldvärda!
    Ni kommer alltid att finnas inom mig och har en stor plats i mitt hjärta! 😍⛸❤️