Jag tänker inte vara den som ställer upp längre.
Jag tänker inte vara den som är luft för en bara sådär.
Jag tänker inte vara den som tar tillbaka vem som helst.
Jag tänker inte vara den personer kommer krypandes till.
Jag tänker inte vara den som passar när personen/personerna kan men inte när jag kan.
Jag tänker inte vara den som är tyst längre.
Jag tänker inte vara den som kommer ta första steget.
Jag tänker inte vara den som förlåter.
Jag tänker inte vara den som är den längre.
Ibland undrar jag om folk är vänner med mig bara för att. Bara för att dom vet om att jag ställer upp på allt. Bara för att dom vet om att jag lyssnar. Jag tänker inte vara den som blir utnyttjad längre. Jag är så jävla trött på det. Varför passar man inte bara för att man lever som man gör? Ska man inte kunna ha kontakt ändå? Hur var det med det där att man alltid finns för varandra? Ställa upp oavsett vad?
Jag kommer att RENSA bland mina vänner ännu en gång, försvinner du så försvinner du, kom inte krypandes sen och tro att jag kommer ta tillbaka dig.
