Hej,
Nedan kommer texten till blogginlägget! Hör av dig om du vill att något ska ändras.
Hur är det egentligen att leva som ensamstående där den andre föräldern inte är delaktig? Är det guld och gröna skogar varje dag?
Nej! Det är verkligen inte lätt alla dagar i månaden att var helt ensamstående. Man får ta varje trotsutbrott, varje raseriutbrott, varje gråt och varje sjukdom själv. Hur mycket man än älskar sitt barn, så får man faktiskt erkänna att det är jobbigt ibland. Varje dag är inte guld och gröna skogar. Vabbar man ett par dagar så märks det direkt på lönen till exempel, men man anpassar sig, man väljer att lägga budgeten på saker som är viktiga och man gör inte en massa onödiga köp.
Jag har varit ensamstående och varit själv med Tuva-Li sen hon föddes, oktober 2015. I år blir hon tre år och hon har aldrig träffat sin pappa på dessa tre åren, det är inte för att jag inte vill, det är faktiskt hans val. Han valde, cirka fyra månader efter att hon hade fötts, att skriva ett brev och förklara för familjerätten och mig att han inte ville ha någon kontakt med henne. Han vill inte heller veta hur hon mår, hur det går för henne i livet och så vidare.
Jag är ensamstående på heltid och jag tar sällan hjälp av någon avlastning från släkt och vänner. Dels för att jag personligen känner att jag inte vill vara till besvär, när det gäller barnpassning. Sen vill jag bevisa för andra som är i min situation, där andra föräldern inte är delaktig, att trots de jobbiga stunderna så överväger alla bra stunder dem. När Tuva-Li har trotsat en hel dag och jag känner hur luften sakta går ur mig, så räcker det att hon kommer fram till en, kramar om och säger ”älskar dig”.
De där små detaljerna gör det hela värt, trots livet som ensamstående på heltid. Trots varje raseriutbrott, varje trotsperiod, varje VAB-period så är livet som ensamstående inte helt fel alla gånger. Jag slipper ta diskussionen kring vilka skolor hon ska gå på, jag behöver inte få en signatur på en massa papper när sparkonto ska öppnas. Jag får ta alla beslut själv och jag får uppfostra min dotter, att visa henne vad som är rätt och fel här i livet.
--
Med vänliga hälsningar
Sofia Werlin
