Varför faller man för grupptryck? Varför kan man inte gå sin egen väg? Varför kan man inte stå på sig?
Jag blir så trött på folk som faller för grupptryck. Istället för att folk ska falla dit där dom inte borde falla så ska man stå på sig. Men hur undviker man grupptryck? Går det ens att undvika?
Folk har all rätt att uttrycka sig till de dom vill, göra vad dom vill, må hur dom vill, säga vad det vill, säga vad som är rätt och fel. Bara jag som inte förstår sig på detta?
Jag upptäckte detta i helgen på två gamla vänner. Det gjorde mig förbannad, skrattretande och bara kände fy vad skönt detta är. Jag har absolut inget emot personerna men sättet dom beteende sig på kände jag bara att jag ska fortsätta där jag är idag. Fortsätta vara mig själv och ge fan i att falla dit igen. Jag har en gång varit under grupptryck men ALDRIG någonsin igen och då menar jag ALDRIG. För det va nog det värsta. Jag sårade folk, jag ljög för folk, gjorde saker jag inte borde göra och jag vill aldrig uppleva det igen, idag står jag på mig, gör inte som folk säger till mig, jag går min egen väg.
Tillbaka till ämnet, jag kände att i helgen försökte personer göra mig svartsjuk, förbannad, såra mig osv. Genom att hålla på och fjanta, dansa, skratta och bete sig allmänt barnsligt. När man stod och pratade med den ena personen va det inga problem men när den andra kom i närheten passade man inte längre, det va som att prata med en vägg.. Personen drog sig tillbaka och sa inte ett ljud, Ni förstår vad jag menar?
Folk blir fega och vågar inte fortsätta, folk blir fega och vågar inte prata vidare, folk blir fega och barnsliga?
Så snälla stå på er, fall inte för grupptryck, säg vad ni vill, gör vad ni vill, bete er hur ni vill, bli inte en annan person bara för någon annan ber er.
